Gästbloggar
Hejhej alla små hästmänniskor.
Detta är Isabelle, Emelie och Annas kompis.
Jag är inte direkt hästintresserad, men tänkte berätta lite om mina egna erfarenheter kring hästar.
Första gången jag var i ett stall var med min barndomsvän.
Hon hade ridlektion så jag var där och tittade. Jag vågade knappt titta på hästarna med rädsla för att dom skulle bita mig eller få för sig att sparka mig. Några år senare, tre år sen kanske, var jag med Anna och Emelie på deras gamla ridskola. Denna gången tvingade dom mig att följa med in i spiltan, jag fick ryckta och hjälpa till med utrustningen vilket faktiskt var väldigt kul!
Detta ledde till att jag följde med dom några fler gånger och när jag var uppe hos min kompis i Linköping som har egna hästar red jag för första gången helt själv. Tyckte faktiskt det var jättekul, fick både skritta, trava och galoppera även fast jag nästan ramlade av redan i trav. Jag tjatade flera gånger på mamma om att få börja rida, men det var mest prat så ingenting hände.
Mitt intresse för hästar slutade lika snabbt som det hade börjat när jag blev sparkad av en ridskolehäst och fick gå med kryckor på skolavslutningen och första veckan av sommarlovet. Efter det var jag rädd för hästar ett väldigt bra tag, men även fast mitt intresse är dag inte är lika starkt som innan så tycker jag ändå det är rätt kul att följa med till stallet och har till och med ridit efter min lilla olycka!
Detta är Isabelle, Emelie och Annas kompis.
Jag är inte direkt hästintresserad, men tänkte berätta lite om mina egna erfarenheter kring hästar.
Första gången jag var i ett stall var med min barndomsvän.
Hon hade ridlektion så jag var där och tittade. Jag vågade knappt titta på hästarna med rädsla för att dom skulle bita mig eller få för sig att sparka mig. Några år senare, tre år sen kanske, var jag med Anna och Emelie på deras gamla ridskola. Denna gången tvingade dom mig att följa med in i spiltan, jag fick ryckta och hjälpa till med utrustningen vilket faktiskt var väldigt kul!
Detta ledde till att jag följde med dom några fler gånger och när jag var uppe hos min kompis i Linköping som har egna hästar red jag för första gången helt själv. Tyckte faktiskt det var jättekul, fick både skritta, trava och galoppera även fast jag nästan ramlade av redan i trav. Jag tjatade flera gånger på mamma om att få börja rida, men det var mest prat så ingenting hände.
Mitt intresse för hästar slutade lika snabbt som det hade börjat när jag blev sparkad av en ridskolehäst och fick gå med kryckor på skolavslutningen och första veckan av sommarlovet. Efter det var jag rädd för hästar ett väldigt bra tag, men även fast mitt intresse är dag inte är lika starkt som innan så tycker jag ändå det är rätt kul att följa med till stallet och har till och med ridit efter min lilla olycka!
- Isabelle, andelle.devote.se
Kommentarer
Trackback